Lilla T och orden

Lilla T har börjat prata mycket, nästan oavbrutet. Hon testar att sätta ihop alla ord hon kan till långa meningar. När hon inte tycker meningarna är tillräckligt lång lägger hon in haranger med "lolalololodelolol" i mellan.

I helgen har hon testat ett nytt uttryck rejält. Så fort hon tycker livet är lite orättvist, vilket är ganska ofta när man är en liten tjej på nästan två år, rynkar hon ögonbrynen och tittar allvarligt på oss och säger "Ledsen!". Ett annat uttryck som används ofta, till exempel när hon hoppat i soffan eller pappa hostar, är "Tokigt!". Sen skrattar hon och rynkar på näsan. Att ha en lynnig tvååring är inte alltid lätt - tålamodet testas rejält - men underhållande och tankeväckande är det alltid.

Idag börjar vi skola in lilla T på dagis. Jag ska bara vara med några timmar imorgon eller på onsdag. Resten av inskolningen sköter stora T. Nu håller jag tummarna att det ska gå bra - lilla T är alltid blyg och just nu är hon ännu blygare än vanligt. Den senaste tiden har vi fått hålla henne nära nära så fort vi fått besök eller träffat vänner och släkt. Nu hoppas jag att lillhjärtat ska trivas på dagis!