Nya ordningen

När lilla T var dryga tre år lärde hon sig läsa - hon ljudade fram orden, men förstod för det mesta inte vad hon läste. Nu är hon 3,5 år och det här med att läsa har verkligen lossnat för henne. Jag har ännu inte vant mig vid att ha en läsande dotter - men det är riktigt roligt och spännande.

På kvällarna läser lilla T sin egen godnatt-saga medan jag eller stora T ligger bredvid och lyssnar. Det är mysigt, men det känns ändå så fel - det ska väl ändå vara den vuxna som läser för den lilla? Jag gissar att vi så småningom kommer få börja läsa sagor igen, när nyhetens behag med att läsa har lagt sig lite. Eller?

Senaste veckan har lilla T växlat att läsa Stina Wirséns Vem?-böcker med en uppslagsbok om svenska fåglar - det gäller ju att blanda fiktion och fakta. Och favoritplatsen att läsa på är i trappan, särskilt om man får dingla med benen samtidigt.