Torgvantar

Nu är jag klar med det här projektet, ett par torgvantar. Jag är sjukt nöjd att jag lyckades förstå ett stickmönster alldeles själv. Eftersom jag valde att göra vantarna i restgarner blev de lite olika i färgen, men det gör inte mig något. De blir perfekta höstvantar! Mönstret kommer från boken restvärme, som är en liten guldgruva när man vill göra av med blandade omärkta garner från sitt förråd.

Bloggtips och uppmaning

En av mina bästa bloggar - som jag troget följer - är Nina Åkestams blogg på Resumé. Den får mig att fundera, att reagera och framför allt känna. Du behöver alls inte jobba inom reklamvärlden för att den ska vara intressant.

Idag skriver Nina ett inlägg om rätten till kärlek, oavsett vilken läggning du har. I Ukraina, där fotbolls-EM nu pågår för fullt, håller en lag på att röstas igenom som gör det förbjudet för homosexuella att visa sin kärlek öppet. Läs inlägget och skriv sedan på namninsamlingen för att få europeiska politiker att ta sig samman och agera.

Nu hoppas jag alla får en trevlig kärleksfylld helg! Ikväll ska jag och maken äta på restaurang och sen gå på bio. Vi ska se Snow White and the Huntsman. Evasleva med familj tar hand om vår lillskrutta. Härligt!

Särskrivningshatare

Jag måste erkänna att det bor en språkpolis inom mig och särskrivningar, i synnerhet, ger mig rysningar. I mitt jobb läser och korrigerar jag andras texter (och mina egna), så att lägga av de "granskande glasögonen" när jag läser är svårt. Att läsa en bok/tidningsartikel med särskrivningar finner jag ingen njutning i.

Fredrik Strage skriver i Svenska dagbladet idag om att vara särskrivningshatare. Läs hans krönika.

Nobelpris 2011

Tomas Tranströmer får årets Nobelpris i litteratur. Oj vad jag blev glad! Om ni missat hans dikter så tycker jag ni ska läsa dem. Jag är ingen diktälskare, men Tranströmer kan sin sak. Hans dikter är fantastiska ( i alla fall de jag läst) och faktiskt lättillgängliga.

Den här dikten tycker jag alldeles speciellt mycket om. Den är från Tomas Tranströmers 17 dikter från 1954.

Stenarna
Stenarna som vi kastat hör jag
falla, glasklara genom åren. I dalen
flyger ögonblickets förvirrade
handlingar skränande från
trädtopp till trädtopp, tystnar
i tunnare luft än nuets, glider
som svalor från bergstopp
till bergstopp tills de
nått de yttersta platåerna
utmed gränsen för varat. Där faller
alla våra gärningar
glasklara
mot ingen botten
utom oss själva.


PS. nästa inlägg lovar jag ska bli ett pysselinlägg :)