Förutom trevligt sällskap och god lunch, hann jag blev även blir klar med min vantar. De har legat näst intill färdiga i flera månader, och idag fick jag äntligen visat för mig hur jag skulle göra en tumme. Det var faktiskt inte allt för knepigt - när jag väl kommit över rädslan att tappa en massa maskor.
Mönstret har jag improviserat fram. Mudden är stickat i Marks och kattens eco baby ull och resten av vanten i ullgarn som jag ärvt. Nu ska jag nog hålla händerna varma i vinter.
2 kommentarer:
Absolut vantar att vara stolt över i vinter!!
Vad skönt att du fått lite avkoppling. Jag har tänkt på er i helgen.
Jag skulle vara så sjukt stolt om jag stickat ett par vantar helt själv! Så det ska du verkligen vara :)
Skicka en kommentar