Dansande julklapp

Jag har lite smått börjat tänka på julen och julklappar. Det är roligt att ge bort egentillverkade saker, men det kräver god planering. Annars blir det bara stressigt och tråkigt.

Till min stora tjej, som är en riktig bokmal, har jag broderat en bokmärke i form av en ballerina. Jag tänkte att det kan få bli ett paket i hennes julkalender. Mönstret är ett pärlplattemönster jag hittade på nätet. Broderat har jag gjort på plastcanvas, i en blandning av lin. och bomullsgarn. Tofsen eller tasseln är gjord i cottolin, vävgarn.

Drömmen om New York

Jag har legat sjuk i ett par dagar - och oj så trist det är att ligga still i sin säng! Det började med att min minsting blev magsjuk, sen min man och sist min stora tjej. Sen blev jag sjuk - dock inte av magsjuka. Jag var bara snurrig, trött och febrig.

Min sista sjukdag var jag lite piggare i alla fall, så då slösurfade jag lite New York-tips inför min kommande resa. Jag ser så mycket fram emot den! I mitt febriga tillstånd kändes resan nästan som en hägring. 

Mina planer för årets resa såhär långt är: att gå på Stomp på Broadway, käka ostron och hummer, promenera på high line, dricka några goda drinkar, gå på bio och så shoppa lite såklart. Har ni några ytterligare tips på vad jag inte borde missa?

Tidig Halloween

Jag älskar Halloween. Oftast gör vi inte något speciellt direkt - bara dukar lite finare, karvar en pumpa och myser. En liten skattjakt brukar jag ordna för mina och några kompisars barn också. Jag vet inte om det är minnen av mina Halloween-firanden när jag bodde i USA som får mig att älska denna högtid.

Jag kunde i alla fall inte hålla mig längre, utan början Halloween-pyssla för ett par dagar sen. En pimpad tändsticksask blev resultatet. Ena sidan fick bli barnslig och lite läskig, andra lite stilfullare. Så nu har vi en tändsticksask att tända ljusen i pumporna med. Redo redan ett par månader i förväg.

Pysselförvaring

Ibland är det enklaste pysslet det roligaste. Att utgå från det som finns hemma och bara köra. Igår räddade jag två burkar, som det varit lera i, från att kastas. De var i perfekt storlek att förvara lite av den galna mängd pysselmaterial jag har hemma i.

Lite papper och en dymo-remsa så blev burkarna riktigt söta. Snabbt och enkelt! Och ni behöver inte vara oroliga, det är inte riktiga fjärilar jag förvarar i burken.

Före:

Efter:

Luftballongssömnad

Jag har gjort en söt liten blompinne som nu huserar i en av mina garderobsblommor.

Luftballongen är broderad i kortstygn på plastcanvas - ett nytt material för mig. Innan vår långa Florida-resa tidigare i år, så hade jag läst om att brodera på plastcanvas ett par gånger i en korsstygnstidning jag köper då och då. Jag lyckades inte hitta materialet i Sverige, men i USA fann jag det. Ett antal ark fick följa med i resväskan hem.

Igår testade jag till slut att brodera på plastcanvasen, och valde ett litet motiv ur en av mina tidningar. Det var riktigt roligt, och beroendeframkallande. Jag har tusen idéer vad jag vill brodera och vad jag ska göra av mina broderier. Att testa något nytt är precis vad som behövs ibland.

Vardag

Det blev ett långt sommaruppehåll. Annat kom emellan så som det gör på sommaren. Men nu ska vi se om jag kan kicka liv i den bloggen igen. För pysslar gör jag, även om det inte går så fort framåt. Heltidsjobb, familj och hus tar det mesta av min energi.

Jag är taggad inför hösten. Jag gillar vardag. Förutom vanlig vardag har jag en syhelg inplanerad, en vecka i NY med min mamma och så ska jag och några vänner ha en loppis om bara några veckor.

Först ska jag dock koncentrera mig på min dotters födelsedag. Lilla T fyller 6 år, och hela den kommande helgen ska det firas. Ett Frost-kalas för hennes kompisar på lördag och ett släktkalas på söndag. Nu kör vi!

Semester!

Idag har jag jobbat min sista dag och nu har jag fyra långa veckor av semester som väntar. Jag ser fram emot att hänga i sommarstugan i Båstad, pyssla med mina tjejer, fjällvandara i Funäsdalen och dagar som flyter i varandra.

De senaste dagarna har jag vävt snöre efter snöre på min snörväv. Det är en så lugn och meditativ aktivitet. Vad jag ska med alla snören vet jag inte ännu, men det spelar liksom ingen roll. Det senaste snöret är gjort av garn jag ärvt efter min mormor, så det bidrar till en ytterligare dimension i skapandet. Saknade mormor.